jag är snäll för det mesta tycker jag?
men ibland orkar man bara inte, orkar inte vara snäll och hålla med och tycka synd fast man egentligen bara vill säga men håll käften och skyll dig själv ditt jävla pucko...
då försöker jag säga ingenting, men det är svårt och man får bita sig i tungan ibland..
just nu så känns det som att jag har massor med energitjuvar runt mig, personer jag egentligen kan låta bli att umgås med förutom vid enstaka tillfällen då man måste umgås. Men det är folk jag har på facebook och vissa stör mig med bara sin blotta existens där. Men ändå så kan jag inte låta bli att vara nyfiken och läsa. Varför är gör man så egentligen? Det är som ett sår, man kan inte låta bli att vara där och pilla på sårskorpan...
känner mig elak av andra skäl idag, men hela dagen har ägnats åt pälsvård, urtovning, rakning, bad och fön. Det tog totalt ca 5,5h. Tog paus för att äta och sen strax över en timmes promenad, så min ork och energi är ganska slut och jag orkar inte vara glad och pepp...
Har förresten bestämt mig för att återigen ta tag i min övervikt och en gång för alla försöka gå ner. Har satt ett mål som ligger strax över OK bmi, men det känns lagom där, är rädd att jag kommer se allt för smal ut om jag går ner till OK bmi eftersom jag är ganska bred över höfter och axlar. Men vi får se när jag kommer så långt. Har i vilket fall en lång bit kvar. Men jag hoppas att i mitten av sommaren ha kommit ner dit, vi får väl se om jag lyckas. eller jag SKA lyckas denna gång!
håhåjaja, har varit sjukt dålig på att uppdatera den senaste tiden. Men i mitten av november så föddes världens sötaste lilla systerson, Viggo! Han är helt underbart söt och man längtar verkligen efter att få mysa med honom igen. Imorgon är det 3veckor sedan jag såg honom och lite mindre än 2 veckor kvar tills vi ses igen och det känns så långt! längtar verkligen tills jag får träffa honom, syrran och resten av familjen igen!
