onsdag 26 september 2012
livet
just nu så är det återhämtning efter den sega förkylningen som pågår. Hostar fortfarande och är inte i skick att träna ännu.
Flytten till bygatan är så gott som avklarad, inte mycket kvar i gamla lägenheten nu. Den ska städas och lite sånt och förrådet ska tömmas på det sista. Men det är ingen brådska.
Fick jättetråkiga nyheter tidigare idag och jag känner mig ledsen och lite borta just nu :/
Det har varit och kommer vara väldigt mycket den närmsta tiden, så det blir nog en liten bloggpaus för mig just nu. Men jag kommer tillbaka, först måste bara livet rulla på lite. Men jag är nog tillbaka om några dagar eller någon vecka
onsdag 19 september 2012
Vad arg jag blir!
Såg en sak på lokalnyheterna i, jag tror det var måndags. Jag är fortfarande förbannad!
Det var prat om att man ville öppna en livstilsförändringsklinik (eller vad dom nu kallade det) för om jag förstod det rätt, överviktiga människor som skulle få hjälp att ändra sin livsstil och på så sätt gå ner i vikt. Vettigt tycker jag! Då kommer det någon slags överläkare som har med gastric-bypass operationerna att göra och påstår att det är helt onödigt. Har du ett BMI på över 35 så kan man inte gå ner i vikt, möjligtvis gå ner ett tag men sedan går du upp igen påstod han.
BULLSHIT! Säger jag, snacka om att trycka ner dom som är överviktiga och funderar på att ta tag i saken. "Nähä, men det är väl ingen mening för jag har ju BMI över 35". Klart som sjutton man kan, visst är det svårt jag tänker inte påstå något annat! Men att påstå att man inte kan, det är ju bara sjukt.
Han fick det att låta som dessa operationer var liksom enda möjligheten och det vägrar jag tro på.
Förbannad är vad jag blir och av någon anledning så kan jag inte släppa det heller
Det var prat om att man ville öppna en livstilsförändringsklinik (eller vad dom nu kallade det) för om jag förstod det rätt, överviktiga människor som skulle få hjälp att ändra sin livsstil och på så sätt gå ner i vikt. Vettigt tycker jag! Då kommer det någon slags överläkare som har med gastric-bypass operationerna att göra och påstår att det är helt onödigt. Har du ett BMI på över 35 så kan man inte gå ner i vikt, möjligtvis gå ner ett tag men sedan går du upp igen påstod han.
BULLSHIT! Säger jag, snacka om att trycka ner dom som är överviktiga och funderar på att ta tag i saken. "Nähä, men det är väl ingen mening för jag har ju BMI över 35". Klart som sjutton man kan, visst är det svårt jag tänker inte påstå något annat! Men att påstå att man inte kan, det är ju bara sjukt.
Han fick det att låta som dessa operationer var liksom enda möjligheten och det vägrar jag tro på.
Förbannad är vad jag blir och av någon anledning så kan jag inte släppa det heller
måndag 17 september 2012
Ytterligare lite piggare
Idag har jag ännu mer ork än igår, även om jag fortfarande inte är tillbaka till normalt så har jag orkat med en långpromenad på ca en timme med Anders och hundarna iallafall. Skönt! Vi går ganska sakta när vi går allihopa, så det blev nog bara ca 5km vilket känns lagom. Det ska verkligen bli en lugn upptrappning efter den här förkylningen så jag förhoppningsvis inte drar på mig någon ny förkylning.
Vi har fått som en kvällsrutin att tillsammans ta en längre promenad med hundarna, den har dock legat nere sista dagarna när jag varit sjuk. Men det är så himla skönt, bara vi, ingen tv eller dator som stör. Vi bara går och pratar om allt möjligt samtidigt som vi och hundarna får lite motion. Det är riktigt skönt! En rutin jag verkligen hoppas vi kan hålla i även framöver.
Lägenheten blev besiktad idag, fick "nedslag" på en väggdekoration jag har haft uppsatt som inte gick att ta bort utan att tapeten gick sönder. Drygt! Men pappa är snäll och kommer ner redan på lördag och hjälper mig att slänga upp tre nya våder så det förhoppningsvis blir bra. Så glad att jag har pappa och mamma som alltid ställer upp om dom kan <3 br="br">
Vi har fått som en kvällsrutin att tillsammans ta en längre promenad med hundarna, den har dock legat nere sista dagarna när jag varit sjuk. Men det är så himla skönt, bara vi, ingen tv eller dator som stör. Vi bara går och pratar om allt möjligt samtidigt som vi och hundarna får lite motion. Det är riktigt skönt! En rutin jag verkligen hoppas vi kan hålla i även framöver.
Lägenheten blev besiktad idag, fick "nedslag" på en väggdekoration jag har haft uppsatt som inte gick att ta bort utan att tapeten gick sönder. Drygt! Men pappa är snäll och kommer ner redan på lördag och hjälper mig att slänga upp tre nya våder så det förhoppningsvis blir bra. Så glad att jag har pappa och mamma som alltid ställer upp om dom kan <3 br="br">
söndag 16 september 2012
läges status?
Fortfarande förkyld, men aningens piggare idag än igår iallafall.
Men det blir minst ett par dagars vila till. Ska känna mig helt pigg och frisk minst en dag innan jag ska påbörja en sakta upptrappning igen.
Men som sagt så är det en hel del annat som händer just nu. Imorgon ska min lägenhet besiktas, får se vad dom säger om den. Hoppas dom inte klagar på något, men de är en vägg som jag är lite osäker på om den behöver tapetseras om, inga stora skador på den, men har lyckats gjort nån reva på tapeten. Återstår att se imorgon.
Sedan blir det en sväng till tippen imorgon eftermiddag, ska slänga en del som jag vet ska hivas, så det lättar lite grann med skit i lägenheten och förrådet.
Till helgen kommer mamma och pappa ner en dag och ska lämna lite grejer, sen ska dom hjälpa oss köra över de få möbler som ska hit från min lägenhet...
Fullt fart och mycket som ska göras, har även en hel del i skolan den här veckan. Men det ska nog gå det här med =) Hoppas bara förkylningen lättar ytterligare så jag orkar med allting, känns lite tveksamt som det känns just nu. Men imorgon har jag bara självstudier, så då kan jag ta det hyfsat lugnt.
Men det blir minst ett par dagars vila till. Ska känna mig helt pigg och frisk minst en dag innan jag ska påbörja en sakta upptrappning igen.
Men som sagt så är det en hel del annat som händer just nu. Imorgon ska min lägenhet besiktas, får se vad dom säger om den. Hoppas dom inte klagar på något, men de är en vägg som jag är lite osäker på om den behöver tapetseras om, inga stora skador på den, men har lyckats gjort nån reva på tapeten. Återstår att se imorgon.
Sedan blir det en sväng till tippen imorgon eftermiddag, ska slänga en del som jag vet ska hivas, så det lättar lite grann med skit i lägenheten och förrådet.
Till helgen kommer mamma och pappa ner en dag och ska lämna lite grejer, sen ska dom hjälpa oss köra över de få möbler som ska hit från min lägenhet...
Fullt fart och mycket som ska göras, har även en hel del i skolan den här veckan. Men det ska nog gå det här med =) Hoppas bara förkylningen lättar ytterligare så jag orkar med allting, känns lite tveksamt som det känns just nu. Men imorgon har jag bara självstudier, så då kan jag ta det hyfsat lugnt.
lördag 15 september 2012
Apförkyld :((
Jaha, ofrivillig vila igen då. I onsdagskväll kände jag mig lite småförkyld, i torsdagsmorse rejält förkyld, så det blev soffan hela dagen. Lite bättre igår, tog mig iväg till skolan och mötte upp Mona så vi fick det vi behövde gjort klart iallafall. Var jättetrött igår kväll, men ändå hyfsad, kändes som förkylningen kanske var på väg åt rätt håll...
Men nä, idag är jag superförkyld och det känns bara som det blir värre :((
Vad less jag blir! Vill vara frisk, kunna träna och må bra...
Dessutom känner jag fortfarande av magkatarren (som slog till förra fredagen) rejält, så morgnarna är oftast skitjobbiga. Mår verkligen piss. Vet inte om jag ska prova ändra och ta medicinen på kvällen istället eller om det är så att filen jag äter som frukost inte alls är bra för magen. Måste prova det ena eller det andra iallafall. Oftast brukar jag må bättre bara efter ett par dagar medicinering, nu mår jag bara marginellt bättre...
Ja, så det mesta är helt enkelt skit just nu
Tur det är annat som är positivt iallafall. Besiktning av lägenheten på måndag och bara jag är frisk så ska jag fortsätta packa ihop och köra över grejer till Anders, eller tja, hem till oss =)
Men nä, idag är jag superförkyld och det känns bara som det blir värre :((
Vad less jag blir! Vill vara frisk, kunna träna och må bra...
Dessutom känner jag fortfarande av magkatarren (som slog till förra fredagen) rejält, så morgnarna är oftast skitjobbiga. Mår verkligen piss. Vet inte om jag ska prova ändra och ta medicinen på kvällen istället eller om det är så att filen jag äter som frukost inte alls är bra för magen. Måste prova det ena eller det andra iallafall. Oftast brukar jag må bättre bara efter ett par dagar medicinering, nu mår jag bara marginellt bättre...
Ja, så det mesta är helt enkelt skit just nu
Tur det är annat som är positivt iallafall. Besiktning av lägenheten på måndag och bara jag är frisk så ska jag fortsätta packa ihop och köra över grejer till Anders, eller tja, hem till oss =)
torsdag 13 september 2012
Rädslan att misslyckas
Förra veckan checkade vågen in på -25kg. Sen kom sträcklöpet och jag trodde nog att den skulle ta ett rejält steg neråt efter det. Men icke, tvärtom, häromdagen så låg jag på +1.7kg istället.
Kändes inte särskilt kul. Men imorse hade jag tappat 7hekto sedan dess, så nu är det väl bara 1kg kvar tills jag är nere igen.
Vet faktiskt inte riktigt vad som hände, antagligen så åt jag väl för mycket även om jag inte tyckte det med tanke på hur mycket kalorier jag förbrände under loppet. Det är bara kämpa på, dom släpper tillsist.
Det låter lätt, men samtidigt så finns hela tiden rädslan där för att misslyckas. Min vikt pendlar ofta upp och ner, kan ligga och pendla på +-2-3kg ganska länge och helt plötsligt så rasar jag neråt ett par kilo och sedan hamnar jag på en ny platå där jag ligger och pendlar ibland veckor, ibland månader.
Varje platå, varje + är läskigt. jag vill inte tillbaka, jag vill aldrig mer väga 109kg som jag när jag vägde som mest förra sommaren.
Det är fortfarande en låång bit kvar på min viktresa, jag har fortfarande ca 10kg kvar, det är långt ifrån slut. Den tar aldrig slut, jag kommer alltid få kämpa för att hålla vikten när jag väl är "klar".
Det är svårt!! Jag har jättesvårt ibland för att ta kommentarer (något jag försökt vidareutveckla, men det blir bara fel). Likaså känner jag ibland att jag har otroligt svårt att hjälpa och peppa andra för jag är själv mitt uppe i mitt eget, jag kämpar fortfarande och det finns inga lätta vägar, jag kämpar, det är jobbigt och det är hårt periodvis. Just nu känns det väldigt hårt och tungt, bakslag, sjukdomar och ofrivilliga pauser från träningen...
Att sluta, att vara nöjd nu, nej, där är jag ännu inte. Jag måste fortsätta kämpa och kämpa, det här är inget jag gör nu och sen är jag klar. Nej, jag kommer alltid få kämpa och jobba för att inte gå upp alla mina kilon... Men rädslan för att misslyckas finns alltid där, tänk om...?
Kändes inte särskilt kul. Men imorse hade jag tappat 7hekto sedan dess, så nu är det väl bara 1kg kvar tills jag är nere igen.
Vet faktiskt inte riktigt vad som hände, antagligen så åt jag väl för mycket även om jag inte tyckte det med tanke på hur mycket kalorier jag förbrände under loppet. Det är bara kämpa på, dom släpper tillsist.
Det låter lätt, men samtidigt så finns hela tiden rädslan där för att misslyckas. Min vikt pendlar ofta upp och ner, kan ligga och pendla på +-2-3kg ganska länge och helt plötsligt så rasar jag neråt ett par kilo och sedan hamnar jag på en ny platå där jag ligger och pendlar ibland veckor, ibland månader.
Varje platå, varje + är läskigt. jag vill inte tillbaka, jag vill aldrig mer väga 109kg som jag när jag vägde som mest förra sommaren.
Det är fortfarande en låång bit kvar på min viktresa, jag har fortfarande ca 10kg kvar, det är långt ifrån slut. Den tar aldrig slut, jag kommer alltid få kämpa för att hålla vikten när jag väl är "klar".
Det är svårt!! Jag har jättesvårt ibland för att ta kommentarer (något jag försökt vidareutveckla, men det blir bara fel). Likaså känner jag ibland att jag har otroligt svårt att hjälpa och peppa andra för jag är själv mitt uppe i mitt eget, jag kämpar fortfarande och det finns inga lätta vägar, jag kämpar, det är jobbigt och det är hårt periodvis. Just nu känns det väldigt hårt och tungt, bakslag, sjukdomar och ofrivilliga pauser från träningen...
Att sluta, att vara nöjd nu, nej, där är jag ännu inte. Jag måste fortsätta kämpa och kämpa, det här är inget jag gör nu och sen är jag klar. Nej, jag kommer alltid få kämpa och jobba för att inte gå upp alla mina kilon... Men rädslan för att misslyckas finns alltid där, tänk om...?
söndag 9 september 2012
Dagen efter...
trodde träningsvärken skulle vara helt lamslående idag, men de är helt okej!
sov i stödstrumpor för vaderna värkte igår kväll. tog av dom imorse och nu känns benen helt okej. lite öm i höger skinka och lår bara. däremot så är ryggen, skulderbladen och axlarna inte så roliga idag. de värker och jag känner av all klättring :s
i övrigt så känner jag mig matt i kroppen och ett väldigt sug på mat/godis. så idag har de blivig en heldel naturgodis som jag köpte igår, men då tappade jag sugen och åt bara någon bit.
nu ska vi iväg och röja i min lägenhet lite, den blir snart uppsagd :)
sov i stödstrumpor för vaderna värkte igår kväll. tog av dom imorse och nu känns benen helt okej. lite öm i höger skinka och lår bara. däremot så är ryggen, skulderbladen och axlarna inte så roliga idag. de värker och jag känner av all klättring :s
i övrigt så känner jag mig matt i kroppen och ett väldigt sug på mat/godis. så idag har de blivig en heldel naturgodis som jag köpte igår, men då tappade jag sugen och åt bara någon bit.
nu ska vi iväg och röja i min lägenhet lite, den blir snart uppsagd :)
lördag 8 september 2012
Sträcklöpet - check!
Jag gjorde det! Jag fixade sträcklöpet!
Men det var otroligt tufft och vår ambition att klara det på under 2h sket sig ganska rejält. Snabbaste tjejen gick in på 1.56, jag gick in på strax efter 3.04. Det var verkligen varierande terräng som mötte oss och banan var tydligen längre än milen, uppåt 12km hade något fått det till. 10km var väl fågelvägen, men sen blev de ju lite kringelikrokar och upp och ner.
Vi fick börja med att hoppa över ett lerigt dike och redan där blev man skitig. Sen upp för en rejäl backe som man fick klättra uppför. Första 5kilometrarna så möttes vi av ett träsk och många olika vattendrag. I träsket fastnade jag helt, sjönk ner så höfterna var blöta och satt verkligen fast. Det var jäkligt obehagligt, lyckades ta mig loss och kröp på knäna till närmsta fasta mark och sedan gick jag runt. Men därefter var man alltså riktigt blöt! Då blev det lite kallt och det blev till att försöka hålla farten uppe trots alla backar, berg och annat man skulle ta sig över. Men lagom tills man började bli torr och varm så kom ett nytt vattendrag. Men det var hyfsat skönt faktiskt att få kallt vatten på fötterna, efter ett tag. Man var ganska varm och svälld om fötterna efter ett tag. I ett av alla lerfält vi sprang igenom så sa det bara plopp och Irina som sprang framför mig hade en sko mindre på sig. Herregud vad jag skrattade!! Det var bara så roligt!
Någonstans under denna distans så var det också bara så roligt att springa, klättra uppför backar och så. Fin natur också. Men vattenkontrollen som skulle komma halvvägs kom ju aldrig!! Så humöret hann sjunka lite. När vi kom till vattenkontrollen så hade det gått 1h 20min. Ett glas sportdryck och lite vatten så drog vi vidare igen, det var inget långt stopp. Vi insåg att vi skulle ju inte fixa under 2h, men 3h borde vi ju klara så det var bara köra på.
Etapp 2, var lite lättare terräng till att börja med. Nu kunde vi springa relativt långa sträckor kändes de som utan att vara alltför rädda för att vricka fötter eller så. Men det kom lite mer vattendrag och ännu mer backar!! Det var också ganska snårigt denna etapp av loppet. Vi korsade en väg ca halvvägs igenom trodde vi, han som stod som vakt vid vägen trodde vi hade ca 2.5km, ett par som kom efteråt hade då 9km på gpsklockan men det var ju bara köra på! Men nu kände man liksom att slutet var nära, tjoho! Bara köra på!
Jo tjena! 30-40meter senare möttes vi av en bergsvägg! Hur sjutton tar vi oss upp där? Efter lite funderande och koll på bergsväggen så lyckades vi hitta ett ställe där de gick att få lite grepp för fötterna och sen häva sig upp 2m eller nåt och sedan lyckas krypa på knä någon meter till innan man vågade försöka ställa sig upp. Resten av vägen var verkligen bara så hemsk! Man trodde hela tiden att nu är det nära, nu är det nära. Men nä, hela tiden så kom det nya bergsväggar/stup, ena gången var det uppåt och nästa neråt. Brant som sjutton, så det blev ett antal gånger man kanade på rumpan nerför och en gång vågade jag verkligen inte ta den tänkta vägen neråt, 3meter stup skulle man klättra på stenar ner. Nej, jag fegade ur och hittade en annan väg ner 10m bort.
När vi korsade vägen så stod klockan på 2.11, 2.35 kollade jag nästa gång, nu måste det vara nära! Energin var verkligen slut och jag orkade knappt jogga dom små sträckorna man faktiskt kunde göra det. Men nä, banskrället tog aldrig slut!
Tillsist hörde vi röster, funktionärer som kom och kollade efter oss :P Då fick vi höra att nu var det riktigt nära! Kom fram till en grusväg och då var det bara springa! Konstigt nog så gick det hyfsat fort då, men det var verkligen sista krafterna! Min pulsklocka slogs av vid 3.04.40. Officiell tid blir lite längre för jag pausade vid vattenpausen, men det gör inget. Vet inte ens om vi får en officiell tid, maxtid var egentligen 3h. Men jag är nöjd att vi klarade det!
Ett antal gånger halkade jag eller stöp och hamnade på alla fyra, men som tur var gick det bra alla gånger. Armarna och axlarna var det enda som värkte efter jag ramlat.
Nu värker hela kroppen! Stel som bara den. Har nog fått ett antal blåmärken, ett par skavsår på tårna och några rivsår. Blir intressant att se hur man mår imorgon :P
Är nöjd över att jag kunde genomföra hela loppet! Det var otroligt tufft! Tack Irina för att du "lurade" med mig på det här och för all peppning och stöd idag! Tänk att för ett halvår sedan kunde jag inte ens jogga 3km i ett sträck, idag har jag klarat av 12 km i skogen, över stock och sten. Så otroligt nöjd och glad över de framsteg jag gjort!
Nu kinamat!!
Men det var otroligt tufft och vår ambition att klara det på under 2h sket sig ganska rejält. Snabbaste tjejen gick in på 1.56, jag gick in på strax efter 3.04. Det var verkligen varierande terräng som mötte oss och banan var tydligen längre än milen, uppåt 12km hade något fått det till. 10km var väl fågelvägen, men sen blev de ju lite kringelikrokar och upp och ner.
Vi fick börja med att hoppa över ett lerigt dike och redan där blev man skitig. Sen upp för en rejäl backe som man fick klättra uppför. Första 5kilometrarna så möttes vi av ett träsk och många olika vattendrag. I träsket fastnade jag helt, sjönk ner så höfterna var blöta och satt verkligen fast. Det var jäkligt obehagligt, lyckades ta mig loss och kröp på knäna till närmsta fasta mark och sedan gick jag runt. Men därefter var man alltså riktigt blöt! Då blev det lite kallt och det blev till att försöka hålla farten uppe trots alla backar, berg och annat man skulle ta sig över. Men lagom tills man började bli torr och varm så kom ett nytt vattendrag. Men det var hyfsat skönt faktiskt att få kallt vatten på fötterna, efter ett tag. Man var ganska varm och svälld om fötterna efter ett tag. I ett av alla lerfält vi sprang igenom så sa det bara plopp och Irina som sprang framför mig hade en sko mindre på sig. Herregud vad jag skrattade!! Det var bara så roligt!
Någonstans under denna distans så var det också bara så roligt att springa, klättra uppför backar och så. Fin natur också. Men vattenkontrollen som skulle komma halvvägs kom ju aldrig!! Så humöret hann sjunka lite. När vi kom till vattenkontrollen så hade det gått 1h 20min. Ett glas sportdryck och lite vatten så drog vi vidare igen, det var inget långt stopp. Vi insåg att vi skulle ju inte fixa under 2h, men 3h borde vi ju klara så det var bara köra på.
Etapp 2, var lite lättare terräng till att börja med. Nu kunde vi springa relativt långa sträckor kändes de som utan att vara alltför rädda för att vricka fötter eller så. Men det kom lite mer vattendrag och ännu mer backar!! Det var också ganska snårigt denna etapp av loppet. Vi korsade en väg ca halvvägs igenom trodde vi, han som stod som vakt vid vägen trodde vi hade ca 2.5km, ett par som kom efteråt hade då 9km på gpsklockan men det var ju bara köra på! Men nu kände man liksom att slutet var nära, tjoho! Bara köra på!
Jo tjena! 30-40meter senare möttes vi av en bergsvägg! Hur sjutton tar vi oss upp där? Efter lite funderande och koll på bergsväggen så lyckades vi hitta ett ställe där de gick att få lite grepp för fötterna och sen häva sig upp 2m eller nåt och sedan lyckas krypa på knä någon meter till innan man vågade försöka ställa sig upp. Resten av vägen var verkligen bara så hemsk! Man trodde hela tiden att nu är det nära, nu är det nära. Men nä, hela tiden så kom det nya bergsväggar/stup, ena gången var det uppåt och nästa neråt. Brant som sjutton, så det blev ett antal gånger man kanade på rumpan nerför och en gång vågade jag verkligen inte ta den tänkta vägen neråt, 3meter stup skulle man klättra på stenar ner. Nej, jag fegade ur och hittade en annan väg ner 10m bort.
När vi korsade vägen så stod klockan på 2.11, 2.35 kollade jag nästa gång, nu måste det vara nära! Energin var verkligen slut och jag orkade knappt jogga dom små sträckorna man faktiskt kunde göra det. Men nä, banskrället tog aldrig slut!
Tillsist hörde vi röster, funktionärer som kom och kollade efter oss :P Då fick vi höra att nu var det riktigt nära! Kom fram till en grusväg och då var det bara springa! Konstigt nog så gick det hyfsat fort då, men det var verkligen sista krafterna! Min pulsklocka slogs av vid 3.04.40. Officiell tid blir lite längre för jag pausade vid vattenpausen, men det gör inget. Vet inte ens om vi får en officiell tid, maxtid var egentligen 3h. Men jag är nöjd att vi klarade det!
Ett antal gånger halkade jag eller stöp och hamnade på alla fyra, men som tur var gick det bra alla gånger. Armarna och axlarna var det enda som värkte efter jag ramlat.
Nu värker hela kroppen! Stel som bara den. Har nog fått ett antal blåmärken, ett par skavsår på tårna och några rivsår. Blir intressant att se hur man mår imorgon :P
Är nöjd över att jag kunde genomföra hela loppet! Det var otroligt tufft! Tack Irina för att du "lurade" med mig på det här och för all peppning och stöd idag! Tänk att för ett halvår sedan kunde jag inte ens jogga 3km i ett sträck, idag har jag klarat av 12 km i skogen, över stock och sten. Så otroligt nöjd och glad över de framsteg jag gjort!
Nu kinamat!!
onsdag 5 september 2012
Det går bra nu :D
Imorse checkade vågen in på -25kg prick!! Sjukt nöjd!
Nu hoppas jag det fortsätter i samma takt, trots att jag inte tränat på en och en halv vecka så tickar vågen på neråt, det är väldigt skönt! Nu har jag 10kg kvar till min målvikt som jag skulle vilja uppnå till 25oktober, men det tror jag bara är att glömma. Men helt ärligt så gör det ingenting, det kommer =) Nu ser jag dock framemot ett mindre mål som borde komma om en vecka eller två, nämligen att få en 7 som första siffra, med andra ord lämna 80-talet och kliva in på 70-talet. Helt sjukt, där har jag inte varit sedan i tonåren någongång innan gymnasiet....
Kosten rullar bara på nu, det går helt naturligt och jag funderar inte så mycket på det. Frukost och mellanmål ser likadana ut varje dag nästan, varierar vad jag äter som huvudmål bara och ibland blir det ett och ibland blir det två riktiga mål om dagen.
Sitter nu och intar dagens bästa mål, frukosten! Har ett längre tag ätit bara fil och musli, men laktosmagen min har protesterat sista dagarna, så idag har jag dragit ner lite på filen och lagt till två skivor av det nyttiga formbrödet som jag bakar själv. Har fått receptet från min mormor, tack igen! Vet dock inte egentligen hur nyttigt det är, tänkte jag ska lägga in allt på matkalkyl.se nästa gång jag gör det (måste väga alla varor, det fungerar inte med deciliter och likande) och se hur näringsinnehållet blir. Men det känns väldigt nyttigt med hasselnötter, grahamsmjöl och andra nyttigheter. Återkommer om det nästa gång jag bakat det, vilket eventuellt blir idag på förmiddagen eller senast på fredag, för nu börjar det ta slut...
Nu ska jag fokusera och njuta av frukosten, hoppas ni alla får en bra dag, här i Västerås skiner solen =)
Nu hoppas jag det fortsätter i samma takt, trots att jag inte tränat på en och en halv vecka så tickar vågen på neråt, det är väldigt skönt! Nu har jag 10kg kvar till min målvikt som jag skulle vilja uppnå till 25oktober, men det tror jag bara är att glömma. Men helt ärligt så gör det ingenting, det kommer =) Nu ser jag dock framemot ett mindre mål som borde komma om en vecka eller två, nämligen att få en 7 som första siffra, med andra ord lämna 80-talet och kliva in på 70-talet. Helt sjukt, där har jag inte varit sedan i tonåren någongång innan gymnasiet....
Kosten rullar bara på nu, det går helt naturligt och jag funderar inte så mycket på det. Frukost och mellanmål ser likadana ut varje dag nästan, varierar vad jag äter som huvudmål bara och ibland blir det ett och ibland blir det två riktiga mål om dagen.
Sitter nu och intar dagens bästa mål, frukosten! Har ett längre tag ätit bara fil och musli, men laktosmagen min har protesterat sista dagarna, så idag har jag dragit ner lite på filen och lagt till två skivor av det nyttiga formbrödet som jag bakar själv. Har fått receptet från min mormor, tack igen! Vet dock inte egentligen hur nyttigt det är, tänkte jag ska lägga in allt på matkalkyl.se nästa gång jag gör det (måste väga alla varor, det fungerar inte med deciliter och likande) och se hur näringsinnehållet blir. Men det känns väldigt nyttigt med hasselnötter, grahamsmjöl och andra nyttigheter. Återkommer om det nästa gång jag bakat det, vilket eventuellt blir idag på förmiddagen eller senast på fredag, för nu börjar det ta slut...
Nu ska jag fokusera och njuta av frukosten, hoppas ni alla får en bra dag, här i Västerås skiner solen =)
måndag 3 september 2012
fortsätter vila
Många vackra ord går i mitt huvud till och från. Jag fortsätter vila och känner mig fortfarande inte pigg... Små ont i halsen och lite snorig, trött i kropp och knopp och extremt frustrerad! Jag behöver träna!
Svär så in i bombens inombords, det har var inte så jag hade tänkt ladda upp inför sträcklöpet. Har inte sprungit sedan förra lördagen och nu har jag inte tränat på en vecka, men jag kan ju inte träna när jag mår så här :/ Men på lördag ska jag springa! Det enda som kan stoppa mig är hög feber och magsjuka, men nä, aldrig i livet att något sånt får komma nu...
Men igår bestämde jag mig iallafall för att även om jag blir pigg så blir det antagligen vila hela veckan fram till lördag, blir jag pigg innan så är det bara spara och ladda med energi och förhoppningsvis ha ett rejält löpsug på lördag och genomföra loppet på ren löpglädje och antagligen ganska mycket envishet!
Imorgon drar skolan igång och jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen inte att det tar all min energi den här veckan.
Svär så in i bombens inombords, det har var inte så jag hade tänkt ladda upp inför sträcklöpet. Har inte sprungit sedan förra lördagen och nu har jag inte tränat på en vecka, men jag kan ju inte träna när jag mår så här :/ Men på lördag ska jag springa! Det enda som kan stoppa mig är hög feber och magsjuka, men nä, aldrig i livet att något sånt får komma nu...
Men igår bestämde jag mig iallafall för att även om jag blir pigg så blir det antagligen vila hela veckan fram till lördag, blir jag pigg innan så är det bara spara och ladda med energi och förhoppningsvis ha ett rejält löpsug på lördag och genomföra loppet på ren löpglädje och antagligen ganska mycket envishet!
Imorgon drar skolan igång och jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen inte att det tar all min energi den här veckan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)