Fixade jag ikväll, totalt blev de strax över milen men först uppvärmning med en kilometer, men sen drog vi i med 9km jogg med bara några kortare pauser för vatten till Izor (och matte) och för att få ner pulsen i vissa lägen. Tiden är verkligen ingenting att skryta med, men det skiter vi i nu. Farten kommer komma bara jag kör på och fortsätter köra varierat. Imorgon blir det intervaller är tanken. Men jag får inget träningssällskap så jag får se vad de blir. Intervaller är inte så roliga att köra själv, känns det som iallafall, har inte provat.
Annars så pluggar jag på och tja, tränar och umgås med Anders typ. Dagarna försvinner snabbt iallafall.
Sen har det varit lite fortsatt om det negativa jag skrev om i något inlägg tidigare. Började skriva långt, men jag orkar inte. Enkelt sagt så har jag varit i mitt första hundslagsmål, var ute med Anders hund Chico ( i koppel så klart!) när det kommer en lös hund rusandes efter oss från en villa och jag lyckas inte hålla hundarna i från varandra någon längre stund så dom ryker ihop. Den andra blir skadad, Chico klarar sig ganska okej. Men eftersom det är strikt hundägaransvar så ja, då åker vi dit ekonomiskt trots att jag inte gjorde mer än att gå förbi deras hus med Chico som gick snällt och fint bredvid mig fram till deras hund kom rusandes.
Skitkul historia kan jag säga, skrattade högt när vi fick en räkning på bra många tusen i fredags. Eller inte :/ Ägaren till den andra hunden försöker verkligen få ut så mycket han bara kan, schysst nisse som försökte sig på att vi skulle betala läkarkostnader för att hans hund bet honom och för att han förlorat arbetsinkomst (och det var ingen liten summan han påstår sig tjäna i timmen, nästan 700spänn/h). Men tack å lov så tar Anders hemförsäkrings bolag hand om det nu och som det ser ut så behöver vi bara betala 1500kr i självrisk. Skönt! Men jag känner att oron i magen är inte helt borta även om den minskat.
Jag har blivit skiträdd för andra hundar, speciellt om ägaren inte har helt koll på dom (vilket är jävligt ofta). Det känns skitjobbigt att behöva passera huset där det hände också, litar inte ett dugg på dom och har ingen lust att möta ägarna heller. Vi valde i början av veckan att polisanmäla dom för att dom inte hade bättre koll på sin hund, så jag misstänker att dom kommer vara lagom glada om man stöter på dom någon mer gång. Men det kändes ganska skönt på något sätt, nu har vi markerat att de inte är okej och förhoppningsvis så får dom upp ett staket så slipper det hände något liknande igen. Jag fattar faktiskt inte hur man kan bo i villa och ha hund men inget staket? det är för mig obegripligt.
Men lite jobbigt är att det här huset ligger mellan mig och Anders och det är närmaste vägen så jag får gå en längre omväg om jag inte vill passera och de är inte heller så kul :/
Jag hoppas bara att allt det här ska ta slut någon gång...
Men det var ju inte de jag skulle skriva om, aja, behövde väl bearbeta de lite till.
Nä, avslutar nu och önskar er alla en trevlig midsommar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar